Piganlina

En nära döden upplevelse.
Igår var en riktig jävla skit kväll. Morgonen gick sådär. Men inte kvällen.
 
Men vi spolar tillbaka bandet lite så ni hänger med i svängarna. 
 
Morgonen gick segt men allting klickade endå. Jag mjölkade medan mamma skötte de övriga med att fösa kor, fixa kalvar och köra på foder. 
 
 
 
Jag tog tag i en viss dam vid namn 130 Polly som var halt i en klöv bak och öm i en fram. Hittade ett klövsule sår i bak och ett sår ovan klöven i fram. En kloss för att avbelasta bak klövern och en Linda i fram så var hon klar. 
 
 
 
Hem efteråt för frukost och ett gympass. Kommer hem och äter lunch innan jag däckar på soffan ett par Timmar. Sopslut tjej. Sen emot damerna igen. 
 
Då kommer vi till den här mindre bra kvällen. Tar en kaffe med mamma och pappa. Gör i ordning gropen och trycker på start knappen. Det händer ingenting och en larm kod kommer upp där det står att röret sitter inte på rätt plats. Alltså att röret där mjölken transporteras igenom som hänger i tanken inte är på plats i diskhyllan. 
 
Den ska larma om röret är kvar i tanken när man ska slå igång disken för att förhindra att diskvatten inte kommer ner i tanken. Nu satt röret i tanken och mjölkningen skulle slås igång. Då larmar den detta larm som inte är möjligt att larma när man ska mjölka.
 
Går in i tankrummet. Prövar att flytta fram och tillbaka röret. Trycker på start knappen och det larmar igen. Första svordomen "Sug min kuk". Om jag nu hade någon...
 
Ett besök utav en elektriker, 2 semineringar som hanns med (effektivitet kallad det va?!) och 1,5 timmar senare så var Mjölkningen igång. 
 
Men jag lovar. Det slutar inte här. 
 
203 hade kalvat lite tidigare. Var inte sådär jätte intresserad utav kalven. Men kalvningen gick bra och hon slickade rent den lilla tösen emellanåt. Åt och la sig ner mellan varven.
 
Vi kanske hade mjölkat sisådär 3 gäng när mamma skulle upp till kalvarna för att börja fixa inför givor av mjölk till dessa små liv.
 
Efter ett tag hörde jag något ljud. Typ någon som visslade. När jag sänkte radion och såg hur vallhunden Jokk stod utanför kalvarna visste jag att någonting var riktigt snett! Hörde hur mamma skrek efter hjälp och jag for upp som en kula skjuten ur en kanon.
 
När jag smäller upp dörren ser jag mamma i panik och tårarna som rinner. 203 som lagt sig på sin kalvs huvud och hals. Vi ser hur andningen Succesivt börjar försvinna och hur skriken börjar avta ifrån den lilla. 
 
Andas. Hitta en lösning. Det fick bära eller brista. Skickade in vallhunden Jokk som gav 203 en smäll i nosen så hon for upp kvickt. 
 
Drog undan den lilla som var i stort sett borta ifrån världen. Ögonen var inte med utan på väg bort. Andades knappt. Livlös. Vi skakade om henne, gnuggade och ryckte i henne. Efter en stund skrek hon till och ögonen började komma tillbaka. 
 
 
 
In med henne i en Box. Fortsatte att gnugga henne och pyssla. Till slut lyfter hon huvudet och råmar lite lätt. Hon var kall så hon fick en filt för att hålla värmen uppe. Råmjölk fick hon efter ett tag när vi såg att hon var helt reko igen. Det drack hon med glädje. 
 
Fyfan. Sådant här är inte roligt. Turligt nog upptäckte vi det i tid och kunde rädda den lilla. Hon har fått namnet 481 Lucky Me. <3 
 
 
 
Men sen fortsatte vi köra på med resterande utav mjölkningen. Hade en fin pojke som kom ner och hjälpte oss med det sista. Guldvärd!<3
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress