Piganlina

Den där chocken som uppstår.
I helgen så strulade det till sig rejält i ladugården. Men jag hade turen vid min sida att ha en bästa vän som ryckte in och en fin pojkvän som för första gången ryckte in och agerade dräng. En sak är säker. Jag har världens finaste vän och universums finaste karl. Det döljer nog sig en ko pojke längst där inne hos honom ska vi se. 
 
Under lördagen blev syster sjuk. Mamma och pappa hade fullt upp med att sälja ostkaka och kalvdans på marknad i Gävle. Farbror fullt upp med sitt. Var helt inställd på att köra kvällens mjölkning i ladugården själv. Men det hela slutade med att Lina kom för att fixa med kalvar och att lära upp pojken min om hur allting fungerade runt om med fösning av kor, rutiner och skötsel av kalvar. 
 
Och bra gick det! Strax efter sju på kvällen blev vi klara. För att fira detta bjöd jag dom fina på Max i stan. Så jävla guldvärt så ni anar inte !
 
Sen hade vi söndagen. Pappa var tvungen att jobba på sitt ordinarie jobb så det fattades en person att jobba tillsammans med mamma i ladugården. Så jag blev tvungen att rycka ut. Vi är alltid två per pass i ladugården för att allting ska flyta och sen är det en säkerhet. Skulle det hända någonting så är man alltid två där. Det är en trygghet.
 
 Men så frågar pojken om han får följa med. 
 
Typ chocken som uppstår. 
 
Han är ju inte insatt i det här med korna och mitt liv omkring detta. Min livsstil. Men han säger att han vill sätta sig in och förstå hur allting fungerar och vad jag gör om dagarna. Aldrig varit med om detta förut jag, därav chocken. Att han även är imponerad över hur jag jobbar och hur mycket jag håller koll på blev jag glad över med. Han förstår. Han förstår så jävla hårt och engagerar sig verkligen i att försöka lära sig och vara med. Det värmer.
 
Jag har hittat någon som verkligen vill vara med mig för precis den jag är. Och det är jag lycklig över. 
 
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress