Piganlina

Trots sjukdom måste djuren skötas.

Idag är jag inte kaxig vill jag lova! För denna piga vaknade med halsont, hosta, en borttappad röst denna morgon. Och så en feber topp på det. 

Men så har vi ännu en gång det här livet som jag lever som mjölkbonde. För trots det att man har feber så man knappt orkar så måste damerna mjölkas. Det är bara att bita i det sura äpplet, trycka i sig piller och dra iväg till ladugården. 

På tal om att dra iväg. Klockan 5 över 5 ringde min syster och frågade om jag också försovit mig. Fuck. Hämtade henne, Sprang in i ladugården , ställde i ordning allt och påbörjade morgonens bestyr. Strax efter halv 6 var vi igång, ca 30 minuter sen. Skuldkänslor som fan. Men vi är ju inte mer än människor vi heller. 

Trots feber och skit, samt en försovning så var vi klar med allt bestyr vid klockan 10. Bra jobbat systrarna Sjöberg !

Blandat ihop en speciell "grogg" för sjuka bönder. Lite hemmafix bladning som gör susen så man orkar ett pass till ikväll. Så nu sova ett par timmar för att återfå lite energi. 

Kalven svävade mellan liv och död.

Som sagt så är ingen dag den andra lik. På bilden ser ni mig med en snart 6 timmar gammal flicka som svävade mellan liv och död imorse. Hennes namn har kommit till att blivit 7th heaven. 

När jag gick in för att checka läget imorse i avdelningen där vi har kor och kvigor som ska kalv så såg jag hur kviga 170 låg ner helt utslagen. Skakade och svettades. Såg att en stor kalv var halvt ute, men hennes krafter hade tagit slut och lika så hade kryst arbetet stannat av. 

Kalvens tunga hängde ut, ingen reaktion på ögonen, mulen var blå och framdelen av kalven kall. Jag och mamma drog ut kalven , som dessutom var riktigt stor, fort som fan. Ut ur munnen kom massvis med fostervatten och helt plötsligt började kalven hosta lite lätt! 

Jag och mamma lyfte upp kalven i ett varsitt bakben och höll den upp och ner samtidigt som vi skakade. Detta för att få ut resterande fostervatten ur luftvägarna och ut kom lite till! 

Ner på boxens golv igen började vi bädda ner och gnussa kalven med en massa halm för att få igång blodcirkulationen och andningen ordentligt. Sisådär 10 minuter senare Så började den kvickna till och när jag kollade efter så var det en tös ! Hade tippat på en tjur med tanke på storleken! 

Trots att hennes mamma var helt slut drack hon vatten och åt lite foder innan hon började slicka och ta hand om sin kalv. 

Ett kritiskt läge blev ett lyckligt slut. Sådana här gånger är man riktigt glad inombords !

Den lilla fina mår bra som även tagit in någon liter råmjölk och hennes mamma mår fint också. 

Inte kallar jag en sjuksköterska dålig för hennes patienter är sjuka och måstebehandlas.

 

Ingen av er har med all säkerhet gått miste om att veta vad Bonde söker fru är för program. Ett program där ensamma bönder söker kärleken genom tv rutan. Det jag kan bli lite pissed-off på i detta program är att allting ska göras mer tilltalande. Allting är topnotch, alla bönder är snyggt klädda utan en gnutta skit på varken kläder eller kroppen, allting är underbart på landet och livet som bonde är enklare än vad man tror.

Det är sånt där jag blir riktigt förbannad över många gånger. Att Tv ska göra allting mer än vad det egentligen är. Men jag kan ju inte klandra dom, det är deras sätt att tjäna pengar. Men ska också tillägga att det är en bra idé för det är många som hittat kärleken på det sättet och det är inte alltid lätt när man lever ett liv som vi bönder gör.

Men nog om det.

Sedan dagen min blogg gick ifrån en vardaglig blogg till en blogg med inriktning utav lantbruket och mitt liv som mjölkbonde så bestämde jag mig för att verkligen vara ärlig och lyfta fram varje viktig detalj av det som händer på gården. Enda sedan den dagen har mitt bloggande om livet här på Häckle gård fokuserats på att visa er läsare en verklig bild om vad som händer och sker och minst lika viktigt om varför saker händer och sker.

Jag har fått ett x antal kommentarer och meddelanden (jag har tappat räkningen!) angående hur personer som vill leva det liv jag lever, hur enkelt det måste vara att leva på landet, hur ljuvligt det måste vara att få mysa med kalvar och mjölka korna. Att få tillbringa dagarna på landet tillhörande frisk luft och lekande vindar. Att ha sådan frihet och mycket ledig tid.

Men jag ska tala om för er att alla dagar är inte så underbart fina som man kanske kan tro. Det är i princip tvärt emot om vad bonde söker fru visar i tv.

Allting är inte topnotch, inte på våran gård iaf (okej, jag vet en del gårdar som har det stilrent och kliniskt rent!), jag springer sällan runt i rena arbetskläder och har alltid skit i ansiktet och håret. Så klart det är en viss frihet att kunna styra sin arbetstid själv, men vi har våra rutiner som alltid ska göras och hur man lägger upp det är upp till oss själva. Bestämmer man sig för att skjuta på någonting denna dag för att kunna göra någonting annat, så har man dubbelt med arbete näst kommande dag. Sen kan det vara lugnare vissa dagar, sen hända massvis andra dagar. Till exempel att fodersystemet skulle haverera och man jobbar sent inpå natten för att få igång det igen. Eller att en ko ska kalva och det visar sig vara tvillingar som trasslat ihop sig innuti henne, då kan det ta ett par timmars jobb för att få ut dessa små.

Jag kan även tillägga att jag blivit kallad för en dålig djurskötare och att människor tycker jag inte borde visa upp en del saker här i bloggen som jag gjort.

En dålig djurskötare för att jag skrev om ett problem med juverinflammationer vi hade för ett par år sedan. Som jag dessutom förklarade för läsarna att det kom ifrån troligtvis ett inköpt foder. Det går i skov det här med sjuka djur. Ibland har man flera sjuka djur, ibland inga alls. Inte kallar jag en sjuksköterska för dålig bara för att hennes patienter är sjuka och måste behandlas?

En del människor som inte tycker jag borde visa upp allt för detaljrikt om hur det går till på en gård. Mycket med tanke på det jag delat med mig om förut att vi skickar iväg kor på slakt som inte fungerar i besättningen något mer. Men det är väll bättre att vara ärlig och visa hur det går till så människor inte tror att köttet dom köper på Ica växer på träd? Eller att det bara finns där i förpackningen? Det är VIKTIGT att människor får ta del utav vad som händer och sker, samt varifrån allt kommer ifrån. Hur det verkligen fungerar på en gård.

Jag var frustrerad och tvungen att ventilera mig en del.

Jag är en ärlig människa. Jag tänker inte ljuga för mig själv och försköna mitt liv på landet och som mjölkbonde. Det resulterar i att jag ljuger för er och jag ger en fel bild av lantbruket för eran del.